en vanlig dag i min sagolika tillvaro
19:22 tisdag. 12/2
Nina, bullens gamla kompis har flyttat in hos oss. mycket trevligt! jag har flyttat in i ett eget rum och fått ett privatliv! just nu är mitt privatliv väldigt stökigt , så jag föredrar att inta gå in där. i övrigt har jag hör och häpna träffat en kille. andreas heter han och var min aikidolärare typ på den gamla tiden då jag tränade med någon form av regelbundenhet. det första bullen sa när hon träffade honom var att han var lik allas vår vän timmie. detta kunde jag såklart inte acceptera men var tvungen att ge med mig efter att ha granskat honom noga. han är nämligen inte alls så spinkig som timmie eller lika dum i huvudet så detta var på det hela taget mycket mystiskt. häromdagen fick jag i alla fall svaret på gåtan, hans mamma är finsk. haha. men jag gillar helt klart denna finska pinne bättre! så jag är nöjd. jag vet inte riktigt om man skulle säga att vi är tillsammans med tanke på att han inte än berättat för sina päron om oss. (pikpik om han läser det här) men i alla fall spenderar vi ganska många av våra lediga timmar tillsammans så man skulle ju kunna säga att vi är det. hmm...
19:33
detta skulle ju bli ett lite kort lägesrapport info me så klart blir allt större och tar längre tid än man planerat. jag skulle ju egentligen berätta om min gårdag. en sån där härlig berättelse som på inga vis förklarar vad som händer i mitt liv eller hur allting är i allmänhet, vilket jag utgår ifrån är det ni alla är så grymt intresserade av att saliven börjar droppa ner på tangentbordet när ni ser ett nytt inlägg från moi.
i vart fall igår var en sån härlig dag som luktade vår och blåste varmt. solen tittade fram bakom molntussar på blå himmel och grädden på moset så slutade vi kl ett i skolan. jag och min klasskamrat linnea åkte och tog varsin latte och en chokladboll stor som en tjurtestikel på fåtöljen vid slussen. vi snackade skit i ngn timme och sen bestämde vi oss för att tillfredsställa den kulturella bristsjukdom vi ådragit oss efter en lång, grå stockholmsvinter. så turligt nog visade det sig att stadsmuseet låg mittemot cafet så vi kilade över i den glada tron att vi skulle få se uppstoppade bellmandockor bedriva otukt med ulla vinblad i diverse kulisser från 1700talets sverige (Bellman, Sevenbom och Prinsessan Foto: Stina Rosén Snusk, lyx och vardag i 1700-talets Stockholm red anm.)
doch hade vi under vår kulturdvala glömt det erkända faktum att de flesta museer har måndagsstängtför att vila upp personalen efter söndagens gudstjänstvin.
men i vart fall, vi tar det en annan gång tänkte vi och åkte hem var och en till sitt. så himla nice för jag slutade upp på en lång solskenspromenad för att upptäcka hagsätras dolda sidor, jag klättrade längst berget bredvid tunnelbanespåret och höll precis på att ramla ner då jag såg det! solen spelade genom glastaket på en ett stort rött tegelhus. jag var bara tvungen att ta mig dit. med raska steg traskade jag bortåt ormkärr som området heter där jag skymtat denna syn. jag fick leta en stund men det var som om mina ben hela tiden ledde mig i rätt riktning och så småningom stod jag utanför. dörrarna in var självklart låsta men jag lyckades smita in efter en dam i ljusblå dunjacka som int stängde ordentligt efter sig. och jag kommer in i en stor sal med glastak och det luktar varm, fuktig jord och nyutslagna blommor. det är ett stort växthus som en innergård till de lägenheter som löper runt alltihop. jag var tvungen att sätta mig en stund på en av bänkarna och lyssna på vattenporlet från en liten fontän. helt härligt! sen fick jag syn på en skylt där det stod att bara de som bor där fick nyttja gården. no shit kvastskaft tänkte jag till mej själv då en liten nervösklump ploppade upp i magen. dock kände jag mig tvungen att gå efter det för jag fick ingen ro.
på vägen tillbaka till hagätra ver det som om mina steg återigen leddes av någon högre kraft, möjligen min mage för vad det än var ledde det mig rakt till en liten invandrarprofilerad affär med ett bätre grönsaksutbud än ica. lycklig som jag var över denna att upptäckt matchade så bra med det faktum att jag tagit med mig pengar på min promenad, tog jag mig för en shoppingrunda.
av detta lagade jag och andreas på kvällen pasta med guacamole och ugnsbakad sötpotatis i vitlöksolja och stekt färsk spenat och sockerärtor med timjan. allt detta toppadet med smulad fetaost och peppar.
hm bara en underbar dag jag ville att ni skulle få ta del av
kärlek!!
Nina, bullens gamla kompis har flyttat in hos oss. mycket trevligt! jag har flyttat in i ett eget rum och fått ett privatliv! just nu är mitt privatliv väldigt stökigt , så jag föredrar att inta gå in där. i övrigt har jag hör och häpna träffat en kille. andreas heter han och var min aikidolärare typ på den gamla tiden då jag tränade med någon form av regelbundenhet. det första bullen sa när hon träffade honom var att han var lik allas vår vän timmie. detta kunde jag såklart inte acceptera men var tvungen att ge med mig efter att ha granskat honom noga. han är nämligen inte alls så spinkig som timmie eller lika dum i huvudet så detta var på det hela taget mycket mystiskt. häromdagen fick jag i alla fall svaret på gåtan, hans mamma är finsk. haha. men jag gillar helt klart denna finska pinne bättre! så jag är nöjd. jag vet inte riktigt om man skulle säga att vi är tillsammans med tanke på att han inte än berättat för sina päron om oss. (pikpik om han läser det här) men i alla fall spenderar vi ganska många av våra lediga timmar tillsammans så man skulle ju kunna säga att vi är det. hmm...
19:33
detta skulle ju bli ett lite kort lägesrapport info me så klart blir allt större och tar längre tid än man planerat. jag skulle ju egentligen berätta om min gårdag. en sån där härlig berättelse som på inga vis förklarar vad som händer i mitt liv eller hur allting är i allmänhet, vilket jag utgår ifrån är det ni alla är så grymt intresserade av att saliven börjar droppa ner på tangentbordet när ni ser ett nytt inlägg från moi.
i vart fall igår var en sån härlig dag som luktade vår och blåste varmt. solen tittade fram bakom molntussar på blå himmel och grädden på moset så slutade vi kl ett i skolan. jag och min klasskamrat linnea åkte och tog varsin latte och en chokladboll stor som en tjurtestikel på fåtöljen vid slussen. vi snackade skit i ngn timme och sen bestämde vi oss för att tillfredsställa den kulturella bristsjukdom vi ådragit oss efter en lång, grå stockholmsvinter. så turligt nog visade det sig att stadsmuseet låg mittemot cafet så vi kilade över i den glada tron att vi skulle få se uppstoppade bellmandockor bedriva otukt med ulla vinblad i diverse kulisser från 1700talets sverige (Bellman, Sevenbom och Prinsessan Foto: Stina Rosén Snusk, lyx och vardag i 1700-talets Stockholm red anm.)
doch hade vi under vår kulturdvala glömt det erkända faktum att de flesta museer har måndagsstängtför att vila upp personalen efter söndagens gudstjänstvin.
men i vart fall, vi tar det en annan gång tänkte vi och åkte hem var och en till sitt. så himla nice för jag slutade upp på en lång solskenspromenad för att upptäcka hagsätras dolda sidor, jag klättrade längst berget bredvid tunnelbanespåret och höll precis på att ramla ner då jag såg det! solen spelade genom glastaket på en ett stort rött tegelhus. jag var bara tvungen att ta mig dit. med raska steg traskade jag bortåt ormkärr som området heter där jag skymtat denna syn. jag fick leta en stund men det var som om mina ben hela tiden ledde mig i rätt riktning och så småningom stod jag utanför. dörrarna in var självklart låsta men jag lyckades smita in efter en dam i ljusblå dunjacka som int stängde ordentligt efter sig. och jag kommer in i en stor sal med glastak och det luktar varm, fuktig jord och nyutslagna blommor. det är ett stort växthus som en innergård till de lägenheter som löper runt alltihop. jag var tvungen att sätta mig en stund på en av bänkarna och lyssna på vattenporlet från en liten fontän. helt härligt! sen fick jag syn på en skylt där det stod att bara de som bor där fick nyttja gården. no shit kvastskaft tänkte jag till mej själv då en liten nervösklump ploppade upp i magen. dock kände jag mig tvungen att gå efter det för jag fick ingen ro.
på vägen tillbaka till hagätra ver det som om mina steg återigen leddes av någon högre kraft, möjligen min mage för vad det än var ledde det mig rakt till en liten invandrarprofilerad affär med ett bätre grönsaksutbud än ica. lycklig som jag var över denna att upptäckt matchade så bra med det faktum att jag tagit med mig pengar på min promenad, tog jag mig för en shoppingrunda.
av detta lagade jag och andreas på kvällen pasta med guacamole och ugnsbakad sötpotatis i vitlöksolja och stekt färsk spenat och sockerärtor med timjan. allt detta toppadet med smulad fetaost och peppar.
hm bara en underbar dag jag ville att ni skulle få ta del av
kärlek!!
Kommentarer
Trackback
