en vanlig dag i min sagolika tillvaro
19:22 tisdag. 12/2
Nina, bullens gamla kompis har flyttat in hos oss. mycket trevligt! jag har flyttat in i ett eget rum och fått ett privatliv! just nu är mitt privatliv väldigt stökigt , så jag föredrar att inta gå in där. i övrigt har jag hör och häpna träffat en kille. andreas heter han och var min aikidolärare typ på den gamla tiden då jag tränade med någon form av regelbundenhet. det första bullen sa när hon träffade honom var att han var lik allas vår vän timmie. detta kunde jag såklart inte acceptera men var tvungen att ge med mig efter att ha granskat honom noga. han är nämligen inte alls så spinkig som timmie eller lika dum i huvudet så detta var på det hela taget mycket mystiskt. häromdagen fick jag i alla fall svaret på gåtan, hans mamma är finsk. haha. men jag gillar helt klart denna finska pinne bättre! så jag är nöjd. jag vet inte riktigt om man skulle säga att vi är tillsammans med tanke på att han inte än berättat för sina päron om oss. (pikpik om han läser det här) men i alla fall spenderar vi ganska många av våra lediga timmar tillsammans så man skulle ju kunna säga att vi är det. hmm...
19:33
detta skulle ju bli ett lite kort lägesrapport info me så klart blir allt större och tar längre tid än man planerat. jag skulle ju egentligen berätta om min gårdag. en sån där härlig berättelse som på inga vis förklarar vad som händer i mitt liv eller hur allting är i allmänhet, vilket jag utgår ifrån är det ni alla är så grymt intresserade av att saliven börjar droppa ner på tangentbordet när ni ser ett nytt inlägg från moi.
i vart fall igår var en sån härlig dag som luktade vår och blåste varmt. solen tittade fram bakom molntussar på blå himmel och grädden på moset så slutade vi kl ett i skolan. jag och min klasskamrat linnea åkte och tog varsin latte och en chokladboll stor som en tjurtestikel på fåtöljen vid slussen. vi snackade skit i ngn timme och sen bestämde vi oss för att tillfredsställa den kulturella bristsjukdom vi ådragit oss efter en lång, grå stockholmsvinter. så turligt nog visade det sig att stadsmuseet låg mittemot cafet så vi kilade över i den glada tron att vi skulle få se uppstoppade bellmandockor bedriva otukt med ulla vinblad i diverse kulisser från 1700talets sverige (Bellman, Sevenbom och Prinsessan Foto: Stina Rosén Snusk, lyx och vardag i 1700-talets Stockholm red anm.)
doch hade vi under vår kulturdvala glömt det erkända faktum att de flesta museer har måndagsstängtför att vila upp personalen efter söndagens gudstjänstvin.
men i vart fall, vi tar det en annan gång tänkte vi och åkte hem var och en till sitt. så himla nice för jag slutade upp på en lång solskenspromenad för att upptäcka hagsätras dolda sidor, jag klättrade längst berget bredvid tunnelbanespåret och höll precis på att ramla ner då jag såg det! solen spelade genom glastaket på en ett stort rött tegelhus. jag var bara tvungen att ta mig dit. med raska steg traskade jag bortåt ormkärr som området heter där jag skymtat denna syn. jag fick leta en stund men det var som om mina ben hela tiden ledde mig i rätt riktning och så småningom stod jag utanför. dörrarna in var självklart låsta men jag lyckades smita in efter en dam i ljusblå dunjacka som int stängde ordentligt efter sig. och jag kommer in i en stor sal med glastak och det luktar varm, fuktig jord och nyutslagna blommor. det är ett stort växthus som en innergård till de lägenheter som löper runt alltihop. jag var tvungen att sätta mig en stund på en av bänkarna och lyssna på vattenporlet från en liten fontän. helt härligt! sen fick jag syn på en skylt där det stod att bara de som bor där fick nyttja gården. no shit kvastskaft tänkte jag till mej själv då en liten nervösklump ploppade upp i magen. dock kände jag mig tvungen att gå efter det för jag fick ingen ro.
på vägen tillbaka till hagätra ver det som om mina steg återigen leddes av någon högre kraft, möjligen min mage för vad det än var ledde det mig rakt till en liten invandrarprofilerad affär med ett bätre grönsaksutbud än ica. lycklig som jag var över denna att upptäckt matchade så bra med det faktum att jag tagit med mig pengar på min promenad, tog jag mig för en shoppingrunda.
av detta lagade jag och andreas på kvällen pasta med guacamole och ugnsbakad sötpotatis i vitlöksolja och stekt färsk spenat och sockerärtor med timjan. allt detta toppadet med smulad fetaost och peppar.
hm bara en underbar dag jag ville att ni skulle få ta del av
kärlek!!
Nina, bullens gamla kompis har flyttat in hos oss. mycket trevligt! jag har flyttat in i ett eget rum och fått ett privatliv! just nu är mitt privatliv väldigt stökigt , så jag föredrar att inta gå in där. i övrigt har jag hör och häpna träffat en kille. andreas heter han och var min aikidolärare typ på den gamla tiden då jag tränade med någon form av regelbundenhet. det första bullen sa när hon träffade honom var att han var lik allas vår vän timmie. detta kunde jag såklart inte acceptera men var tvungen att ge med mig efter att ha granskat honom noga. han är nämligen inte alls så spinkig som timmie eller lika dum i huvudet så detta var på det hela taget mycket mystiskt. häromdagen fick jag i alla fall svaret på gåtan, hans mamma är finsk. haha. men jag gillar helt klart denna finska pinne bättre! så jag är nöjd. jag vet inte riktigt om man skulle säga att vi är tillsammans med tanke på att han inte än berättat för sina päron om oss. (pikpik om han läser det här) men i alla fall spenderar vi ganska många av våra lediga timmar tillsammans så man skulle ju kunna säga att vi är det. hmm...
19:33
detta skulle ju bli ett lite kort lägesrapport info me så klart blir allt större och tar längre tid än man planerat. jag skulle ju egentligen berätta om min gårdag. en sån där härlig berättelse som på inga vis förklarar vad som händer i mitt liv eller hur allting är i allmänhet, vilket jag utgår ifrån är det ni alla är så grymt intresserade av att saliven börjar droppa ner på tangentbordet när ni ser ett nytt inlägg från moi.
i vart fall igår var en sån härlig dag som luktade vår och blåste varmt. solen tittade fram bakom molntussar på blå himmel och grädden på moset så slutade vi kl ett i skolan. jag och min klasskamrat linnea åkte och tog varsin latte och en chokladboll stor som en tjurtestikel på fåtöljen vid slussen. vi snackade skit i ngn timme och sen bestämde vi oss för att tillfredsställa den kulturella bristsjukdom vi ådragit oss efter en lång, grå stockholmsvinter. så turligt nog visade det sig att stadsmuseet låg mittemot cafet så vi kilade över i den glada tron att vi skulle få se uppstoppade bellmandockor bedriva otukt med ulla vinblad i diverse kulisser från 1700talets sverige (Bellman, Sevenbom och Prinsessan Foto: Stina Rosén Snusk, lyx och vardag i 1700-talets Stockholm red anm.)
doch hade vi under vår kulturdvala glömt det erkända faktum att de flesta museer har måndagsstängtför att vila upp personalen efter söndagens gudstjänstvin.
men i vart fall, vi tar det en annan gång tänkte vi och åkte hem var och en till sitt. så himla nice för jag slutade upp på en lång solskenspromenad för att upptäcka hagsätras dolda sidor, jag klättrade längst berget bredvid tunnelbanespåret och höll precis på att ramla ner då jag såg det! solen spelade genom glastaket på en ett stort rött tegelhus. jag var bara tvungen att ta mig dit. med raska steg traskade jag bortåt ormkärr som området heter där jag skymtat denna syn. jag fick leta en stund men det var som om mina ben hela tiden ledde mig i rätt riktning och så småningom stod jag utanför. dörrarna in var självklart låsta men jag lyckades smita in efter en dam i ljusblå dunjacka som int stängde ordentligt efter sig. och jag kommer in i en stor sal med glastak och det luktar varm, fuktig jord och nyutslagna blommor. det är ett stort växthus som en innergård till de lägenheter som löper runt alltihop. jag var tvungen att sätta mig en stund på en av bänkarna och lyssna på vattenporlet från en liten fontän. helt härligt! sen fick jag syn på en skylt där det stod att bara de som bor där fick nyttja gården. no shit kvastskaft tänkte jag till mej själv då en liten nervösklump ploppade upp i magen. dock kände jag mig tvungen att gå efter det för jag fick ingen ro.
på vägen tillbaka till hagätra ver det som om mina steg återigen leddes av någon högre kraft, möjligen min mage för vad det än var ledde det mig rakt till en liten invandrarprofilerad affär med ett bätre grönsaksutbud än ica. lycklig som jag var över denna att upptäckt matchade så bra med det faktum att jag tagit med mig pengar på min promenad, tog jag mig för en shoppingrunda.
av detta lagade jag och andreas på kvällen pasta med guacamole och ugnsbakad sötpotatis i vitlöksolja och stekt färsk spenat och sockerärtor med timjan. allt detta toppadet med smulad fetaost och peppar.
hm bara en underbar dag jag ville att ni skulle få ta del av
kärlek!!
bearbetar grejer
klockan ar 5 pa morgonen.
allt ar morkt och tyst
jag ar nog den enda som ar vaken har och jag kan inte somna om
anledningen till detta ar att klockan egentligen ar 2 pa eftermiddagen.
hemma
allt skulle vart frid och frojd om man nu inte pa nagot oforklarligt satt hamnat pa andra sidan varlden, vilket jag verkar ha gjort.
mystiskt
yaya det verkar som att jag ska ga en san har kurs igen. utveckla mig sjalv litegrann.
har fortfarande inte bestamt mig om det ar en bra sak eller inte. jag tror jag bestamde mig for att det var en skitbra ide for att par veckor sen och jag har sen dess hallit fast vid det. trots att ju narmre avresan jag kommit borjat tvivla mer och mer och klumpen i magen liksom har vaxt.
resfeber
nu ar jag i alla fall i sandy levey-lundens hus.
de som nan gang har varit har borde fa nagot som kunde liknas vid kvaljningar av blotta tanken men for er andra tanker jag beskriva detta krakmedel lite grann...
nar man kommer till sandys hus mots man av den inte sarskilt kladsamma fasaden i fargtonen "lera" som matchas utomordentligt illa av de lavendelfargade knutarna och fonsterfodren. pricken over i ar den lilaskara dorren som lyser upp kvarteret. den lilla verandan ar fylld men krukor och sma planteringer, nu ganska visset men frammat varkanten kommer detta att spaka i alla nagonsin pakomna farger och kompletteras av diverse tradgardsprydnader sasom nallebjornar och alvor i keramik.
nu gar vi in
sandy brukar ofta skryta med att hennes hus innehaller mer an 200 tavlor.
jag sager att det ar inte sarskilt smickrande. alla tavlor ar sadana som hon fatt eller kopt av kursdeltagare eller dyl och alltsa ar alla tavlor helt olika och i princip tacker dessa alla hennes vaggar. i gluggarna mellan alstrena lyser farger som lila, babybla, ljusrosa och mintgront fran vaggarna.
sandy gillar att loppisshoppa.
det gor hon varje lordag.
hon kanske forsoker fylla ett tomrum, jag sager att det tomrummet ar hennes garage som annu har nagra kvadratmeter kvar att fyllas med loppisfynd. detta intresse for loppis kan kopplas till de otroligt osmakliga mattor i alla former och kolorer som tacker golven i hela hennes hus. aven dar det redan finns heltackningsmatta.
mobler, filtar, burkar, gardiner, dukar, dynor och porslin foljer samma tema.
jag ar helt fascinerad varje gang jag gar genom huset. det ar som en san dar klassisk bild av ett engelskt hem dar allt ar blommigt och missmonstrat och husmodern star dar i ett anskramligt forklade och sager 'would you like a cup of tea, dear?' och stracker fram en kopp med jakthundar pa. fast i kubik. har sager namligen husmodern 'honey, can you massage my feet and then fix dinner?' samtidigt som hon vraker sig ner i en turkos soffa.
helt otroligt
tror ni jag behover utveckla min personlighet eller finns det tror ni lite tomrum att fylla med forst
allt ar morkt och tyst
jag ar nog den enda som ar vaken har och jag kan inte somna om
anledningen till detta ar att klockan egentligen ar 2 pa eftermiddagen.
hemma
allt skulle vart frid och frojd om man nu inte pa nagot oforklarligt satt hamnat pa andra sidan varlden, vilket jag verkar ha gjort.
mystiskt
yaya det verkar som att jag ska ga en san har kurs igen. utveckla mig sjalv litegrann.
har fortfarande inte bestamt mig om det ar en bra sak eller inte. jag tror jag bestamde mig for att det var en skitbra ide for att par veckor sen och jag har sen dess hallit fast vid det. trots att ju narmre avresan jag kommit borjat tvivla mer och mer och klumpen i magen liksom har vaxt.
resfeber
nu ar jag i alla fall i sandy levey-lundens hus.
de som nan gang har varit har borde fa nagot som kunde liknas vid kvaljningar av blotta tanken men for er andra tanker jag beskriva detta krakmedel lite grann...
nar man kommer till sandys hus mots man av den inte sarskilt kladsamma fasaden i fargtonen "lera" som matchas utomordentligt illa av de lavendelfargade knutarna och fonsterfodren. pricken over i ar den lilaskara dorren som lyser upp kvarteret. den lilla verandan ar fylld men krukor och sma planteringer, nu ganska visset men frammat varkanten kommer detta att spaka i alla nagonsin pakomna farger och kompletteras av diverse tradgardsprydnader sasom nallebjornar och alvor i keramik.
nu gar vi in
sandy brukar ofta skryta med att hennes hus innehaller mer an 200 tavlor.
jag sager att det ar inte sarskilt smickrande. alla tavlor ar sadana som hon fatt eller kopt av kursdeltagare eller dyl och alltsa ar alla tavlor helt olika och i princip tacker dessa alla hennes vaggar. i gluggarna mellan alstrena lyser farger som lila, babybla, ljusrosa och mintgront fran vaggarna.
sandy gillar att loppisshoppa.
det gor hon varje lordag.
hon kanske forsoker fylla ett tomrum, jag sager att det tomrummet ar hennes garage som annu har nagra kvadratmeter kvar att fyllas med loppisfynd. detta intresse for loppis kan kopplas till de otroligt osmakliga mattor i alla former och kolorer som tacker golven i hela hennes hus. aven dar det redan finns heltackningsmatta.
mobler, filtar, burkar, gardiner, dukar, dynor och porslin foljer samma tema.
jag ar helt fascinerad varje gang jag gar genom huset. det ar som en san dar klassisk bild av ett engelskt hem dar allt ar blommigt och missmonstrat och husmodern star dar i ett anskramligt forklade och sager 'would you like a cup of tea, dear?' och stracker fram en kopp med jakthundar pa. fast i kubik. har sager namligen husmodern 'honey, can you massage my feet and then fix dinner?' samtidigt som hon vraker sig ner i en turkos soffa.
helt otroligt
tror ni jag behover utveckla min personlighet eller finns det tror ni lite tomrum att fylla med forst
Dagen idag
ville verkligen få bort bilden på rocky så jag bestämde mei för att beratta för er om min dag.. KUL VA!!??
igår, eller... klockan är kvart över tolv, i förrgår var bullen och jag tillsammans med min klasskompis linea ute och drack lite vin för att fira att det var fredag.
ujujuj jag som trodde jag hade bllivit resistent mot alkohol. uppenbarligen inte. men jag lyckades hålla mig ifrån pinsamheter,tror jag, har inget större minne av vad vi pratade om men trevligt var det. tills jag drabbades av hickanfall och vi var tvugna att gå. eller jag blev tvungen att ta luft, ingen utslängning pga hicka.
så vi åkte hem och somnade till "graven" med älskade kjell bergkvist.
morgonen efter var tuff, jag hade bestämt mig för att vi skulle gå på en jätteloppis vid skanstull och bullen var kanske inte helmotiverad. men shopping är alltid bra för humöret.utom när ångesten kommer krypande efter att man köpt den 6e glasburken för att de bara kostar 5 kronor styck men va fan ska jag med dem till egentligen..?
när vi gått igenom nedervåningen och ökat på våra kassar med snusnäsdukar, glasflaskor, en tallrik och tre vhser upptäcker vi övervåningen, nice. jag köper snabbt upp mig på en rosagrön 60tals klänning och en kasse med olika tyger medans bullen hittar en vinyl med dunderklumpen. då ser vi att loppisen fortsätter genom en lång korridor och alla rummen är fyllda av gamla loppistanter me familj och det skräp de försöker få en att betala för.
hjälp, det är du burkångesten börjar komma. och tvångstanken att kolla i alla stånden i alla rummen för vi har ju faktiskt betalat hela 10 kronor i inträde(=2glasburkar). som the neverending story.
när vi lättade pustar ut efter det sista rummet har ett påslakan med my little ponies, 5 små glasburkar, 4 par sticknålar, en stolsdyna och ett nummer av "husfrun" från 53. en lyckad dag.
sen dess har jag lekt med mina nya saker bl a gjort en adventsstjärna, gjort pepparkaksdeg och kollat på moulin rouge. haaa
igår, eller... klockan är kvart över tolv, i förrgår var bullen och jag tillsammans med min klasskompis linea ute och drack lite vin för att fira att det var fredag.
ujujuj jag som trodde jag hade bllivit resistent mot alkohol. uppenbarligen inte. men jag lyckades hålla mig ifrån pinsamheter,tror jag, har inget större minne av vad vi pratade om men trevligt var det. tills jag drabbades av hickanfall och vi var tvugna att gå. eller jag blev tvungen att ta luft, ingen utslängning pga hicka.
så vi åkte hem och somnade till "graven" med älskade kjell bergkvist.
morgonen efter var tuff, jag hade bestämt mig för att vi skulle gå på en jätteloppis vid skanstull och bullen var kanske inte helmotiverad. men shopping är alltid bra för humöret.utom när ångesten kommer krypande efter att man köpt den 6e glasburken för att de bara kostar 5 kronor styck men va fan ska jag med dem till egentligen..?
när vi gått igenom nedervåningen och ökat på våra kassar med snusnäsdukar, glasflaskor, en tallrik och tre vhser upptäcker vi övervåningen, nice. jag köper snabbt upp mig på en rosagrön 60tals klänning och en kasse med olika tyger medans bullen hittar en vinyl med dunderklumpen. då ser vi att loppisen fortsätter genom en lång korridor och alla rummen är fyllda av gamla loppistanter me familj och det skräp de försöker få en att betala för.
hjälp, det är du burkångesten börjar komma. och tvångstanken att kolla i alla stånden i alla rummen för vi har ju faktiskt betalat hela 10 kronor i inträde(=2glasburkar). som the neverending story.
när vi lättade pustar ut efter det sista rummet har ett påslakan med my little ponies, 5 små glasburkar, 4 par sticknålar, en stolsdyna och ett nummer av "husfrun" från 53. en lyckad dag.
sen dess har jag lekt med mina nya saker bl a gjort en adventsstjärna, gjort pepparkaksdeg och kollat på moulin rouge. haaa
knark
